Om konsten att leda en debatt |
« » |
Nyligen ordnade jag kursen Debattlust eller -leda med den OBServanta journalisten Jonas Jungar som inledare (OBS hör förresten till de få bra samhällsanalytiska program som finns kvar i ett avskalat YLE).
Jonas inledde med påståendet att vi lider av en missriktad artighet i (svensk)finland när det gäller debattkultur. Debatten lever av konflikten, spänningen mellan olika åsikter, enligt Jonas.
Visst har han ju rätt; vem har inte sett/hört en dötråkig panel där folk talar förbi varandra, aldrig till eller emot.
Därför var det rätt roligt och underhållande att testa ett rollspel med debattledare, NEJ- och JA-sägare och som krydda en POPULIST som skulle förstöra för de andra. Temat var: Behöver Helsingfors vägtullar? och inom 20 minuter kom panelen igång på riktigt.
En försynt uppmaning alltså, såhär inför kommunalvalet: ordna RIKTIGA debatter där åsikter och personer konfronteras med sak- argument och dräpande one-liners.
Innebär inte dethär en amerikanisering av debattkulturen? Alltid bättre än nuvarande urvattnade konsensussnömos...
Jonas inledde med påståendet att vi lider av en missriktad artighet i (svensk)finland när det gäller debattkultur. Debatten lever av konflikten, spänningen mellan olika åsikter, enligt Jonas.
Visst har han ju rätt; vem har inte sett/hört en dötråkig panel där folk talar förbi varandra, aldrig till eller emot.
Därför var det rätt roligt och underhållande att testa ett rollspel med debattledare, NEJ- och JA-sägare och som krydda en POPULIST som skulle förstöra för de andra. Temat var: Behöver Helsingfors vägtullar? och inom 20 minuter kom panelen igång på riktigt.
En försynt uppmaning alltså, såhär inför kommunalvalet: ordna RIKTIGA debatter där åsikter och personer konfronteras med sak- argument och dräpande one-liners.
Innebär inte dethär en amerikanisering av debattkulturen? Alltid bättre än nuvarande urvattnade konsensussnömos...
| Skriv en kommentar |